Hopp
Hoppet är mer än en from förhoppning om att det nog löser sig. Mitt i allt som världen och vi själva kastar på oss av oro, ångest, ondska och mörker, är det en förvissning om att under allt det där finns Guds godhet som den yttersta och innersta verkligheten. Trons symbol är ett ankare, det är vad som håller fast när allting annat gungar. Hoppet är övertygelsen om att verkligheten inte avgörs av det värsta som hänt dig, utan av Guds kärlek.
Det kristna hoppet är hopp om Guds närvaro här och nu. Det är hoppet om förlåtelse och försoning genom Jesus Kristus. Det är hopp om förvandling, att människor kan förändras, att kärlek är starkare än hat. Det är hoppet om uppståndelse, att döden inte har sista ordet. Och det är hoppet om en ny skapelse, att Gud en dag ska återupprätta allt. Rättvisa, fred, och det brustna ska bli helt. ”…och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”
(Uppenbarelseboken 21:4)