När människor, ekosystem och framtida generationer hotas av ett förändrat klimat, då kan vi som kyrka inte tiga. Klimatkrisen är inte bara en teknisk eller ekonomisk utmaning – det är en rättvisefråga och en existentiell fråga. Den påverkar dem som redan är mest utsatta hårdast, och den riskerar att underminera fred, demokrati, mänskliga rättigheter och livsbetingelserna för allt levande. Klimaträttvisa blir därmed en del av det kristna ansvaret – att stå upp för hela skapelsen.
Svenska kyrkan har i sin Färdplan för klimatet slagit fast att omsorgen om Guds skapelse är en omistlig del av kyrkans identitet och kallelse. Kyrkan är inte neutral inför lidande eller inför orättvisa strukturer som skapar och förvärrar klimatförändringar. Att vara kyrka innebär att ta ansvar – att handla, att tala, att stå upp för skapelsen och för de människor vars liv redan nu påverkas av torka, bränder, översvämningar och förlorade livsmöjligheter.
Kyrkan är politisk, men inte partipolitisk. Det betyder att vi tar ställning för värden – inte för partier. Klimatfrågan är i grunden en värdefråga: om ansvar inför varandra, inför framtiden och inför Gud. Den är också en fråga om moral och mänsklig värdighet.
Vi engagerar oss i klimatpolitiken därför att klimatet rör själva förutsättningarna för liv. Därför att klimatkrisen redan nu fördjupar fattigdom och ojämlikhet. Därför att en omställning som inte tar hänsyn till människors rättigheter riskerar att göra världen ännu orättvisare. Och därför att hoppet om en hållbar framtid behöver fler röster som talar sant, modigt och med omsorg om helheten.
Läs mer om vårt engagemang inför valet 2026