Historia:
Judiska begravningsplatsen ligger i vinkeln mellan den äldre och yngre delen av Södra kyrkogården. Idéen väcktes av Kalmars förste judiske invandrare Simon Levin som kommit till staden på 1840-talet.
År 1871 anhöll han hos stadens styrande om att få anlägga en begravningsplats för judiska trosbekännare. Han föreslog då ett område som kallades Spännarebacken men stadsfullmäktige förordade istället Skansjorden vilket bör vara den mark där begravningsplatsen i dag ligger.
Exakt när begravningsplatsen invigdes är inte känt, men det ska tidigare ha funnits en gravvård från 1873 inmurad i östra muren. Den är sedan en längre tid tillbaka borta. Området var ursprungligen omgärdat av ett plank. Detta ersattes med ett nytt plank 1904. När den mur som finns idag tillkom är inte känt.
Under den första tiden ska den judiska begravningsplatsen ha skötts av dem som använde sig av den vilket gjorde att den inte alltid var så välskött.
År 1887 bildades en judisk församling i Kalmar vilken åtog sig ansvaret för begravningsplatsen. En av anledningarna till bildandet var just att man skulle få bättre ekonomiska möjligheter att ta hand om skötseln för platsen.
Den 5 februari 2015 ombildades begravningsplatsen till att bli en ett särskilt kvarter av Södra kyrkogården och förvaltas och vårdas av begravningsverksamheten.
Utdrag ur Kalmar läns museums kulturhistoriska inventering av kyrkogårdar/
begravningsplatser i Växjö stift 2005.
År 2019 ändrar Kalmar kyrkogårdsförvaltning språkbruket gällande namn på begravningsplatsen, från mosaiska till judiska begravningsplatsen. Det är ordet ”judisk” som används i Sverige och ordet ”mosaisk” är ur bruk.
