Lyssna

Dialog stärker lokal förankring

Uppsala stift utforskar vilka skogsskiften som har särskild betydelse för stiftets församlingar, och hur dialogen med berörda församlingar kan genomföras för att stärka skogsbrukets lokala förankring.

Helena Eld är chef på egendomsförvaltningen i Uppsala stift. Tillsammans med skogvaktaren Gunnar Hammarlund är hon en solig aprildag på besök i församlingsgården i Gävle. Här möter de Fredrik Hesselgren, kyrkoherde i Gävle församling och kontraktsprost i Gästrikland, och Robert Krantz, ordförande i kyrkorådet i Gävle församling.

Behöver kunna svara på frågor

I fokus för samtalet är en karta över de marker som stiftet förvaltar i församlingens närhet. Bortom församlingsgränsen ligger Sälgsjön, ett område dit många församlingsbor söker sig för friluftsliv och rekreation.
– Hur ska vi kommunicera när vi vill göra något där? Vad är viktigt för er? undrar Helena Eld.
– Eftersom församlingen inte har någon verksamhet i närheten, handlar det för vår del om att allmänheten behöver få information om vad som ska hända. På något sätt skulle vi vilja att sådan information når ut till de som använder området, säger Robert Krantz.

Samtidigt behöver församlingen vara lite mer insatt i planerna – både vad som görs och varför det görs – och i stiftets skogsbruk mer allmänt. 
– Församlingsborna vänder sig till oss när de har frågor och vi vill kunna svara, menar Fredrik Hesselgren.

Omgivningen påverkar samtalen

Det här är Helena Elds femte församlingsbesök sedan januari. Hon räknar med att det kan ta något år innan hon mött alla och inriktar sig inledningsvis på att träffa kontraktsprostarna.

I Gävle församling där skogen ligger en bit bort kom samtalet till stor del att handla om vikten av kommunikation och hur den kan genomföras. Vid andra församlingsbesök har andra frågor varit i fokus. I en församling lyftes farhågor om att omställningen av skogsbruket ska drabba samhällets arbetsmarknad, att maskinförare och anställda på sågverken ska påverkas. I en annan handlade det om pilgrimsleder – Upplandsleden och Vikingaleden – som är viktiga för flera församlingar.
– Dialogen påverkas av var vi befinner oss, i stad eller landsbygd, i en församling där vi inte förvaltar någon skog som i Gävle eller i en församling där vi förvaltar flera skiften, och förstås i vilken omgivning marken finns, säger Helena Eld.

24 skogsskiften i kontraktet

I Gästriklands kontrakt finns elva församlingar. Här förvaltar Uppsala stift 24 mindre skogsskiften. Området ingår i Mellersta skogvaktardistriktet där Gunnar Hammarlund arbetar tillsammans med en planerare. Skogsskötseln, som gallring och plantering, läggs ut på entreprenad. Vid större avverkningar säljs skogen på rot till aktörer på den lokala marknaden som genomför avverkningen. I år kommer arbetet till stor del att handla om att ta hand om följderna av stormen Johannes som i december 2025 gick hårt åt skogen inom Uppsala stift.

Ockelbo är den församling i kontraktet som får störst andel av sin omsättning, närmare nio procent, från den utdelning som prästlönetillgångarna ger. Tillgångarna består av både skog, jordbruksmark och fonder. Det innebar förra året (2025) att församlingen fick en utdelning på drygt 1,5 miljoner kronor till sin verksamhet. Det mesta av pengarna kom från skogsbruket.

Totalt förvaltar Uppsala stift 41 200 hektar produktiv skogsmark spridd över hela stiftet, det vill säga Hälsingland, Gästrikland och större delen av Uppland. Elva procent av skogen brukas med förstärkt hänsyn: med naturvårdsinriktad skötsel eller lämnas orörd.

Av den utdelade vinsten förra året, på totalt 62 miljoner kronor, gick hälften direkt till stiftets församlingar och hälften till Svenska kyrkans utjämningssystem där den kom fler församlingar till del.

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar. Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk.
  • I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen, utifrån en standard som bygger på urfolksrätten.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

Mark med betydelse för en församling

Sedan januari 2026 ska stiften föra dialog med berörda församlingar vid övergripande planering som rör förvaltningen av skog och mark. Det handlar om den mark som har särskild betydelse för en församling.

I förarbetet till kyrkomötets beslut hösten 2025 lyftes att skog och mark av särskild betydelse för en församling exempelvis kan vara områden nära en kyrka och områden som församlingen använder i sin verksamhet som vid pilgrimsvandringar, friluftsgudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet. Det kan också vara tätortsnära områden med höga rekreationsvärden för församlingsbor.

Det nya beslutet berör både stiftens skogsbruk och eventuell upplåtelse av mark för solenergi, vindkraft, gruvverksamhet eller bebyggelse.

Kort om kyrkomötets beslut

Den 18 november 2025 tog kyrkomötet beslut om nya ramar för Svenska kyrkans skogsförvaltning. Beslutet rör kap. 46 i kyrkoordningen, kyrkans interna regelverk, och innebär i korthet

att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet,

att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande,

att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,

att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.

Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhandssamtycke som gäller från januari 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.

Läs mer om beslutet här